tisdag 17 februari 2015

Säkerhet: Oron ökar efter attentaten

Man vet att man är en måltavla. George Braun, Ordförande i Judiska Församlingen

Fakta: Församlingen
Den judiska församlingen i Göteborg har knappt 1 400 medlemmar.
Synagogan är från 1855 och rymmer 300 sittande besökare. Byggnadsstilen är en blandning av morisk, bysantisk och svensk nationalromantisk stil.
De första judarna bosatte sig i staden omkring år 1780. Under 1800-talet ökade den judiska befolkningen och flera viktiga handels- och industriföretag startades av judiska familjer.

Artikel: Arne Larsson, GP

Säkerheten kring synagogan i Göteborg har förstärkts. Efter händelserna i Köpenhamn är oron bland församlingens medlemmar stor.

I synagogan tar Daniel Jonas, kanslichef på judiska församlingen, emot en grupp elever från Mikael Elias gymnasium. Han berättar om judendomen och om församlingen här i Göteborg.

Vi är tillbaka i vardagen – varje år visar församlingen upp sina lokaler­ för omkring 5 000 skolelever – men ändå inte: församlingens ordförande George Braun är precis tillbaka från ett möte med polisen, där han fått beskedet att skyddet kring församlingens lokaler stärks på obestämd tid.

Efter händelserna i Köpenhamn, där en person efter ett misslyckat attentat mot konstnären Lars Vilks sköt ihjäl en man utanför den judiska församlingen i staden, är oron stor.

George Braun säger att han aldrig känt en sådan otrygghet bland församlingens medlemmar som nu.

– Det kommer så nära. På ett personligt plan är det väldigt obehagligt. Man vet att man är en måltavla.

Situationen har trappats upp under en tid, säger han. Terror­attentaten i Paris och Köpenhamn är de mest påtagliga exemplen, men de är långt ifrån de enda. George Braun säger att mörkertalet för en vanlig mediekonsument är stort. Själv får han i stort sett hela tiden information om attacker mot judiska mål.

– Tidigare var det här en blind fläck, men det håller på att försvinna. Nu ser man att judar är en måltavla. Den tioöringen har trillat ned.

Och mönstret börjar bli bekant vid det här laget. Först en attack mot en kulturinstitution. Sedan mot ett judiskt mål, ofta en skola.

– Vi har att göra med terrorister. De vill skapa osäkerhet. Det är därför de riktar in sig på skolor, för det är det som skapar mest rädsla.

Den judiska församlingen i Göteborg har omkring 1 400 medlemmar. Få av dem skyltar med sin judiska identitet utanför församlingslokalerna. Ingen kippa på huvudet, ingen synlig Davidsstjärna.

– Många väljer att inte visa upp sin judiska identitet i vardagen. På grund av otryggheten vågar man inte visa vem man är, eller i alla fall den judiska delen av sin identitet, säger George Braun.

Entrén till församlingens lokaler­ är diskret och för att komma in får vi passera ett par låsta dörrar. Redan innan det ökade polis­skyddet var säkerheten central och mer än en fjärdedel av alla medlemsavgifter går till att bekosta skyddet. George Braun berättar att han haft uppe frågan med säkert tio ministrar av olika färg genom åren. Att skydda en religiös byggnad och dess medlemmar borde vara en fråga för samhället, menar han.

Inne i synagogan berättar Daniel Jonas om hur judarna ser på livet och döden för gymnasieeleverna. Att möta människor från olika kulturer är viktigare än någonsin när hat och fördomar frodas.

George Braun säger att de sympati­yttringar som kommit är det enda positiva som följt tragedin, och jag frågar honom vad han tycker att vanligt folk kan hjälpa till med i övrigt.

– Enskilda människor måste stå upp för det samhälle vi vill ha, vid fikabordet eller i skolan. Om man hör hatfyllda budskap måste man säga ifrån. Det personliga ansvaret är en nyckel.