måndag 9 november 2015

Tal på Bastionspålatsen: Manifestation till minne av Kristallnatten

Mitt namn är George Braun och jag är ordförande i Judiska Församlingen här i Göteborg. I mitt tal denna kväll förra året citerade jag pastor Niemöllers berömda dikt som avslutas med ”när de kom för att hämta mig fanns det ingen kvar som kunde protestera” . Niemöllers tänkvärda ord uppmanar oss alla att agera när vi ser andra människor angripas och förnedras.

Denna kväll har utvecklats till en solidaritetsmanifestation för flera olika grupper. I vårt Sverige idag kan vi glädjas åt de många som nu gör en insats för de väldigt många som flyr hit. Detta är mycket vällovligt och skall uppmuntras.

Men, låt oss inte bli historielösa. Natten mellan den 9 och 10 november 1938 brändes och förstördes över 1 400 synagogor och bönehus. Ca 7 500 judiska butiker fick skyltfönstren krossade, vandaliserade och plundrade. Judar misshandlades, mördades och många begick självmord i desperation. 30 000 judiska män arresterades och skickades till koncentrationslägren Dachau, Buchenwald och Sachsenhausen. Det totala antalet dödsoffer för hela pogromen var runt 1 500. Regeringen gav judarna skulden för händelsen och tvingade dem att betala ett kollektivt skadestånd på en miljard mark till staten.

Hitler blev vald till Tysklands ledare 1933. I hans skrift Mein Kampf som utgavs i mitten på 20-talet skrev han – rakt upp och ned - om sin syn på judar. Idag vet vi vad som sedan hände. Hitler var en slug politiker som noggrant registrerade omvärldens reaktioner på vad han gjorde.

Englands premiärminister Neville Chamberlain, kommenterade Kristallnatten med orden: “No doubt Jews are not a loveable people; I don’t care about them myself; - but this is not sufficient to explain the pogrom.”

Länder som Holland och Frankrike liksom Sverige stängde sina dörrar för judiska flyktingar. President Roosevelt i USA nöjde sig med att kalla hem den amerikanske ambassadörren från Berlin för konsultationer

Man kan spekulera i om Hitler testade världens moral genom det moraliska test som Kristallnatten var. När han såg att den lama reaktion bekräftade det att han kunde sätta sin sjuka plan i verket. Kanske hade historien sett annorlunda ut om världen hade reagerat moraliskt.

Detta var bara början och inte bara judar skulle drabbas, om än inte med samma mål om utrotning.

1945 kom freden. Vi har alla sätt journalfilmer från hurrande segerrusiga personer på gatorna i Oslo, Köpenhamn och runt om i Europa. Kriget var över. Nazismen var besegrad. En ideologi som byggde på hat och uppfattning att vissa människor var förmer än andra och vissa så underlägsna att det inte skulle få finnas – det skulle utrotas - denna ideologi var besegrad och lärdomara från Auschwitz, Sobibor och andra läger hade gjorde att vi människor lärt oss vart hatets ideologi fört mänskligheten. Aldrig mer!! Var lärdomen.

Har vi lärt oss något av de händelser vi idag ihågkommer? Svaret är inte enkelt eller entydigt.

Min idag 89 åriga mor kunde nog aldrig föreställa sig när hon glades över befrielsen i koncentrationslägret Bergen-Belsen i april 1945 att hennes barn och barnbarn skulle behöva gå igenom säkerhetskontroller när de besöker det judiska centret eller synagogan, att hennes barnbarnsbarn i Göteborg 2015 skulle behöva polisskydd på sitt judiska dagis.

Vi judar är idag måltavlor för Dels den mer vardagliga oreflekterade antismitismen som kan kallas ”antisemitism utan antisemiter”. Den form av antisemitism som är behäftad med beröringsskräck efter Auschwitz och som många helst förnekar och förpassar till historien. Dels den form av antisemitism som och tar sin utgångspunkt i rasmässiga, politiska eller religiösa tankar.

Förra året var antalet våldsamma angrepp på judar 38 % fler än 2013

Angreppen på synagogor ökade förra året – jämfört med året innan med 66 %

I Europa angrepps 118 judiska begravningsplatser

Vi tar idag del av hemskheter, nästan dagligen genom massmedia. Inhuman behandling av människor och t o m barbari sker idag i vår omvärld

Men, det finns också exempel på förbättringar idag jämfört med hur det var för 70 – 80 år sedan

Demokratin är starkare förankrad

Minioriteter har bättre lagstadgat skydd

Vi har idag FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

Idag kan ingen stat agera som de vill mot sina medborgare eller minoriteter, och hänvisa till ”egna inre angelägenheter”. Och världen kan kritisera, till och med ingripa, tack vare de rättigheter som är knutna till varje enskild individ.

Vi har alla tagit del av vad som hände nyligen i Trollhättan. Att sprida skräck och otrygghet är terroristens mål. Skräcken slår rot varje gång terrorn avslöjar samhällets oförmåga att skydda sina medborgare mot våld.

Det finns en öppenbar risk att vår reaktion på terror: skräck, rädsla och misstänksamhet gör att vi lättare kompromissar det öppna samhällets grundprinciper. Terroristens mål är kanske inte den fysiska skadan utan skräcken som lamslår, söndrar och leder till vårt samhälles moraliska urholkning.

Jag får ofta en bitter smak i munnen pga. homo sapiens oförmåga att ta till oss den kunskap vi som reflekterande och historiekunniga personer har.

Vi drömmer alla om en tid när vi människor ser över landsgränser, religioner, stammar och världsdelar och betraktar alla folk som jämlika och behandlar varandra som systrar och bröder.

Många begåvade och insiktsfulla personer har tillskrivas uttalandet ”Motsatsen till kärlek är inte hat. Motsatsen till kärlek är likgiltighet”.

Oavsett vem som sade det först är det en uppmaning till oss alla att bära med oss i vardagen.