tisdag 1 december 2015

Valresultatet - Kristallpogromen - Solidaritet

Det är mycket glädjande att det finns många nya medlemmar som nu tar plats i vårt fullmäktige. Av de nyvalda 30 ordinarie medlemmarna återfinns 14 som inte ingick i senaste fullmäktigeförsamlingen. Relationen är liknande för de 12 suppleanterna.

Det skall bli mycket spännande att få leda denna församling, i rollen som ordförande, under nästa år. Jag hoppas att de nyvalda visar sig vara personer som har energi och tid att utveckla församlingen vidare. Jag vill på hela församlingens vägnar tacka de som kandiderat – de som kom in och de som inte gjorde det för er solidaritet. Det förändringsarbete som pågått i några år är definitivt inte avslutat. Många utmaningar väntar de nyvalda. Under kommande år måste hela personalen på kontoret bytas ut då de alla nått en aktningsvärd ålder och går i pension. Sökandet efter en ny andlig ledare har redan startat. Medlemasundersökningen som vi genomförde under innevarande år är avslutat och nu gäller det att dra lärdom av resultatet. Medlemsnyttan måste öka. Vår ekonomiska förvaltning har blivit mycket bättre men mer återstår att göra.

Ett nytt inslag i valdebatten denna gång har varit att det startas ett antal grupper på sociala medier som propagerat för vissa kandidater och varnat för andra. En engagerad valdebatt gillar jag. Men, när den förs i slutna ”rum” finns en påtaglig risk att den kan komma att innehålla rykten, osanningar och rena smädelser som står får stå oemotsagda. Jag tycker att vi måste kvalificera vårt val så att det föregås av öppna debatter. Att bara få en förteckning där varje kandidat presenterar sig själv lite som hen själv vill är inte tillfredsställande.

Årets manifestation i samband med Kristallpogromen genomfördes på ett utmärkt sätt. Dock inte utan att det finns utrymme för förbättringar. Vi måste utveckla vårt samspel med massmedia – trots TV inslag, stor artikel i GP undertecknad av Judiska Församlingen och samtliga politiska partier i kommunfullmäktige (utan sd) och radiointervjuer, kan vi bli bättre. Som jag skrivit om flera gånger tidigare tror jag inte att ensam är stark. Vår judiska samtidshistoria har lärt oss vad det innebär att vara förföljd och inte kunna påräkna hjälp från andra. Några kritiska röster har hävdat att denna natt förföljdes och mördades bara judar. Så sant. Men vilken lärdom skall vi dra av detta? Att vi skall sprida kunskap till göteborgare om vad detta var starten på eller att vi judar träffas själva och har en minnesceremoni? Vi har ett moraliskt ansvar om att upplysa samhället om vad denna natt innebar och vad den ledde till. Det fanns inte någon som var närvarade vid Bastionsplatsen eller läser GP som inte lärde sig vad denna natt och det som följde innebar för oss judar och vad det skulle komma att innebära för mänskligheten.

Judiska Församlingen i Göteborg minskar i medlemsantal. Samma sak sker i Stockholm och Malmö. Orsakerna är flera. En är att vi inte tillräckligt lyckats visa betydelsen av en välfungerande och stark judisk församling. Den är viktig för att möta antisemitism och tillvarata judiska intressen i vårt samhälle. Att vara medlem i vår judiska församling är att respektera vår historia och visa solidaritet med det judiska folket och Israel. Det är väldigt viktigt att morgondagens ledare ägnar mycket tid åt att fundera på hur vi skall bli en naturlig mötesplats för personer som idag är i skolåldern annars är risken stor att vi i framtiden får ägna oss mest åt begravningar och inte brit mila och namngivning av flickor.