Vår Judiska Församling i Göteborg och Presidentvalet i USA

En mycket viktig fråga som nu diskuteras i vårt fullmäktige är hur mycket pengar vi skall avsätta för en kantor eller rabbin. Några av oss anser att det är självklart att vi skall avsätta stora summor för att vi är en judisk församling och som sådan helt beroende av att ta en hel del av våra resurser till att avlöna rabbin och eller kantor. Andra av oss anser att vi skall vara mer restriktiva vad avser avsättning av medel till religiösa tjänstemän och istället lägga mer resurser på ungdomar och skolan.

Besöksantalet i synagogan har varit sjunkande sedan lång tid. Detta tar den ena gruppen som bevis på att judisk identitet genom att gå till synagogan inte är så viktigt för de allra flesta. Den andra gruppen framhåller att det låga antalet besökande är synnerligen allvarligt och måste åtgärdas genom att anställa en rabbin och eller kantor som kan vända trenden.

Vår situation är inte unik, snarare är det dilemma vi står inför väldigt vanligt i de flesta europeiska judiska församlingar. I städer med stora judiska befolkningar såsom London, Paris och några till finns ett så stort medlemasunderlag att man kan välja vilken församling man vill tillhöra. Vi har inte denna valfrihet.

Den amerikanske politikern Bernie Sanders gjorde dött lopp med Hillary Clinton när den långa processen att utse en president startade i Iowa i början av februari. Att en jude kan få en absolut politisk topposition i USA är inget vi inte varit med om tidigare. Al Gore valde Joe Lieberman, en ortodox jude, som sin vicepresident kandidat.

Det intressanta med Sanders är att han är en sekulär jude. I höstas sade han ”I am not actively involved with organized religion”. 20 procent av judar i USA som identifierar sig som judar säger sig inte ha en religion. Bland amerikanska judar som är födda efter 1980 stiger siffran till en av tre.

Politiskt har dessa judar mycket mindre gemensamt med ortodoxa judar än med andra sekulära amerikaner. USA är kanske redan idag mindre uppdelat pga. vilken religion man tillhör än om man praktiserar någon religion överhuvudtaget eller ej. Andelen amerikanser som vägrar att han någon religiös tillhörighet har stigit från en på 20 år 1972 till en på fem idag. Min uppfattning har länge varit att USA är mer påverkat av religion än de flesta europeiska stater. Vi är säkert många som noterat hur amerikanska politiker väldigt ofta börjar eller slutar sina tal med hänvisning till en allsmäktig kraft genom att säga ”my lord and savior Jesus Christ” eller ”in God we trust” eller ”may God bless America”.

Om det är så att många av oss inte längre lever ett traditionellt judiskt liv i form av vad vi äter, vad vi gör på shabbat, vem vi gifter oss med och hur vi uppfostrar våra barn – vilken slutsats skall våra politiker i fullmäktige dra av detta? En jätteviktig fråga – och en jättesvår problematik att ta ställning till.

De frågor som sedan många år funnits i min skall är. ”Kan vår judiska församling i Göteborg överleva utan ett stort inslag av religion i form av religiösa tjänstmän/kvinnor? Kan en sekulär judisk församling överleva? Hur skall vi agera för att varar relevanta för de ungdomar och unga familjer som finns i vår församling idag?