torsdag 28 april 2016

Hur gör vi med vår religiösa inriktning? Vad är Masorti?

Sedan en lång tid tillbaka har vi kunnat konstatera att besöksantalet vid våra gudtjänster varit dalande. Även vi de större judiska högtiderna kommer idag färre besökande än vad som var fallet för 10 eller 20 år sedan. Denna utveckling är inte unik, samma mönster rapporteras från många judiska församlingar i Europa. Men, det innebär att vi från ledningens sida måste agera och vidtaga åtgärder för att garantera att den del av församlingens verksamhet som innefattar gudstjänster stärks. Vi har idag varken en rabbin eller kantor anställd. Fullmäktige beslutade att inte förlänga kontraktet med rabbin Hillel och vår kantor sedan mycket lång tid Leon Perlman har gått i pension.

De samtal som vi haft inom fullmäktige har resulterat i att en rabbinkommitté tillsatts. Denna består av representanter från fullmäktige. Deras uppgift är att söka en rabbin och/eller en kantor. Vid de samtal som förekommit i kommittén har flera medlemmar argumenterat för att prioritera en kantor. Argumenten har varit att vårt primära behov är att anställa någon som kan ansvara för gudstjänsterna samt vara verksam som lärare. Även en rabbin har dessa uppgifter, men i en rabbins uppgifter ingår också flera andra uppgifter som vanligtvis inte är det primära för en kantor. Kommittén har valt att betrakta församlingens barn och ungdomar som den primära målgruppen.

Våra religiösa tjänstemän (liksom Stockholms) har för de mesta sin utbildning vid Jewish Theological Seminary(JTS) i New York. Både rabbinerna Robert Wolkoff samt Morten Narrowe liksom kantor Leon Perlman har sin utbildning därifrån.

Den inriktning som vi har haft i synagogan under mycket lång tid kallas konservativ (från engelskans conservative). Inom denna rörelse finns det synagogor som tillämpar egalitär ordning vad avser kvinnans och mannens roller och ansvar liksom synagogor som inte är egalitära.

Det finns tre huvudgrenar inom judendomen. Det är stor variation av olika åsikter inom varje gren, men generellt kan man beskriva enligt nedan:

Ortodox judendom: Torahn är Guds ord och vi ska följa dess bud och den flertusenåriga rabbinska tolkningstraditionen som bygger på hur Talmud har tolkat Torahn. De flesta moderna frågor måste finna sina lösningar inom ramen för den ortodox traditionen. 
Reform judendom: en liberal rörelse som startade i början av 1800-talet när judarna lämnade ghettot.. De anser inte att Torahn är Guds ord, utan att den är skriven av människor som var inspirerade av Gud. Därför menar de att Halcha inte är bindande och att judiska traditioner är byggd på folklore. Judarna är däremot förpliktade att efterleva den judiska etiken. (inte mörda, inte stjäla, ge välgörenhet mm), De är positiva till religiösa traditioner men var och en är fri att välja sin väg. 
Konservativ judendom: En grupp som i mitten av 1800 talet bröt sig loss från Reformrörelsen, när de ansåg att man hade förändrat eller avskaffat för många av de rituella buden. Denna rörelse menar att judar ska leva i den moderna världen, och följa Halacha. Enligt den konservativa judendomen påverkas Halacha av historien och ibland måste det ske moderniseringar. Det görs av en kommitté av rabbinska experter som väger in moderna faktorer tillsammans med den judiska tolkningstraditionen, när man tar ställning i viktiga frågor.

Det samtal som förekommit i våra led sedan flera år har handlat om huruvida vi formellt skall ansluta oss till den konservativa inriktningen, i Europa representeras denna inriktning av Masortirörelsen.

Masorti (hebreiska för traditionell) Europa, är en inriktning och en federation med huvudsäte i London. De anger som sitt syfte att stödja Masorti församlingar i Europa. De är etablerade i 9 länder och Stockholm har sedan några år låtit sin synagoga bli medlemmar. Masorti verkar idag i 44 länder. De har en ungdomsdel som heter Noam och som arrangerar bl. a shabbataktiviteter, sommarläger, Israelresor, ledarträning. De har också en studentorganisation som heter Marom, för åldrarna 18 – 30 år. Inom Masorti Europa har man också en rabbinsk domstol, Bet Din, som man kan engagera för frågor kring konverteringar, skilsmässor samt sam kosherfrågor.

Masorti beskriver de själva som ”The purpose of Masorti Judaism is to develop flourising communities and promote a Judaism that is commited to traditional practise and modern values”. Inom ramen för sin organisation har de också utbildning av rabbiner och kantorer. För de församlingar som anslutet sig till Masorti bistår de med utlåning av rabbiner.

När vi intervjuat den person som i Stockholm, har mest med Masorti att göra berättar han att de valt att gå med av en rad orsaker, inte minst för att det ger församlingen en judisk identitet samt tillgång till en kunskapsbank. Vidare lyfte han fram att de ansåg att det skulle vara lättare att attrahera en rabbin om de kunde definiera sig religiöst.

Kostnaden för att bli medlem i Masorti är minimal.

Det är vår uppfattning att frågan om vårt medlemskap är en fråga som fullmäktige skall ta ställning till under året.

George Braun (ordförande i Judiska Församling) och Allan Ladow (medlem i rabbinkommittén)